Cornelis Vreeswijk - Ballad Om En Gammal Knarkare lyrics

rate me

In kom en gammal knarkare på Klara Polisstation<br />

Hans skor var våta och hans ögon kalla<br />

Och när han skulle tala fick han inte fram en ton<br />

För han kunde varken sjunga eller tjalla<br />

<br />

Vi la honom I en ensamcell: hans säng var våt av blod<br />

Så småningom gick han in och ut som barn I huset<br />

En vacker dag dök han plötsligt upp med ett brev och på brevet stod:<br />

"Jag offrar mina skor för det gröna ljuset..."<br />

<br />

Och alla började skratta åt vad som där stod<br />

Och alla telefoner började ringa<br />

Och våran kommissarie han skrek I vredesmod<br />

"Vi vill ha glada buskap eller inga!"<br />

<br />

Men jag öppnade brevet och jag läste som så:<br />

"Hej Bröder, lyssna nu till min historia<br />

En gång var jag en vacker prins och lycklig som få<br />

Min faders stolthet! Och min moders gloria! <br />

<br />

En vacker dag emellertid, tog jag min första sil<br />

Då öppnades min ögon och jag skåda'<br />

Bland alla stackars jävlarna som åker runt I bil<br />

Och bor och dör och äter I en låda<br />

<br />

Så jag gav bort min arvedel till första bästa svin<br />

Som sprang iväg och köpte sig en fylla<br />

Och jag bytte bort mitt vackra slott mot amfetamin<br />

Som jag hade I små kapslar på en hylla<br />

<br />

Det sista som jag bytte bort det var min vackra röst<br />

Mot Adams äpple. Och för fagra Eva... <br />

Och lade mig att vila mellan två kvinnobröst<br />

För jag var trött, jag ville inte leva<br />

<br />

Min fader dog av vrede och min moder dog av gråt<br />

Och jag blev hatad utav mina bröder! <br />

Men jag gav fan I detta och jag gnolade en låt<br />

Där ja bodde I en svinkvart på Söder<br />

<br />

Här slutade brevet och inget öga torrt<br />

Och kommissarien röt: "Nå, för satan! <br />

Ta bort den fan ur cellen! Se till att han kommer bort!"<br />

Så där låg vår knarkare på gatan<br />

<br />

Då ljöd en röst från himmelen så klar och så ren:<br />

"Låt alla era skenkänslor fara! <br />

För denna vackra prins han gav bort allt vackert sken<br />

Därför skall han evinnerligen vara!"<br />

<br />

Man trodde ju Gud fader här I vår stad<br />

Ej skulle vara välkommen. Trodde du ja! <br />

Men femtio gamla knarkare som han stod I en rad<br />

Och stampade och skrek: "Halleluja!"<br />

<br />

Och fyra ljuva änglar tog hjärtat ur hans kropp<br />

Och la det I en plastpåse med hans sprutor<br />

Och sedan steg dom sakta mot Himmelen opp<br />

Och nu är klockan mycket, dags att sluta!